Tennisarmbåge är en smärtsam och ofta långvarig överbelastningsskada som drabbar senfästet på utsidan av armbågen. Den medicinska benämningen är lateral epikondylit och skadan beror i regel på upprepad belastning av underarmens sträckmuskler – inte nödvändigtvis av tennis, utan ofta av vardagliga rörelser som datorarbete, hantverk, lyft eller statiskt grepp. För att bli av med tennisarmbåge krävs specifika övningar, belastningsanpassning och i vissa fall även behandling. Det är också viktigt att kunna skilja på äkta tennisarmbåge och så kallad falsk tennisarmbåge – som har en annan bakomliggande orsak men ger liknande smärta.
Vad är tennisarmbåge – och varför får man det?
Tennisarmbåge innebär en irritation eller små mikroskador i senfästet på utsidan av armbågen, där flera av underarmens sträckmuskler fäster in. Det är särskilt muskeln extensor carpi radialis brevis (ECRB) som ofta är överbelastad. Smärtan sitter lokalt över benknölen (laterala epikondylen) och förvärras vid grepp, lyft eller handledsrörelser.
Vanliga orsaker:
- Repetitiva rörelser med handled eller grepp
- Ökad belastning utan tillräcklig återhämtning
- Felaktig ergonomi vid datorarbete eller verktygsanvändning
- Svaghet eller stelhet i underarmsmuskler
Intressant fakta: Endast cirka 5 % av de som får tennisarmbåge spelar faktiskt tennis – namnet är historiskt och något missvisande.
Falsk tennisarmbåge – när det inte är senfästet som är problemet
Falsk tennisarmbåge är ett samlingsnamn för andra tillstånd som ger smärta på ungefär samma plats som äkta tennisarmbåge. Det kan bland annat handla om:
- Smärtor från muskler i överarmen eller axeln (refererad smärta)
- Irritation i nerver (t.ex. radialnerven)
- Stelhet i nacke eller skuldra som påverkar armens rörelsemönster
- Ledproblem i armbågen snarare än i senfästet
Viktigt: Behandling av falsk tennisarmbåge skiljer sig från äkta, och därför är rätt diagnos avgörande.
Viktiga symtom – så känner du igen tennisarmbåge
- Smärta på utsidan av armbågen vid grepp, lyft eller vridning
- Ömhet vid tryck över laterala epikondylen
- Försämrad greppstyrka
- Smärtreaktion vid statiskt grepp (t.ex. lyfta en kopp)
Testa dig själv: En enkel självtest är att hålla armen rak, böja handleden bakåt mot motstånd – om smärtan ökar i armbågen är det ofta tecken på tennisarmbåge.
Övningar mot tennisarmbåge – bevisat effektiva rehabiliteringsövningar
Forskning visar att excentrisk träning är särskilt effektiv vid tennisarmbåge. Här är de viktigaste övningarna:
1. Excentrisk handledssträckning
- Sitt med underarmen vilande på ett bord, handflatan nedåt
- Lyft en vikt (0,5–2 kg) med hjälp av den andra handen
- Sänk vikten långsamt med den skadade armen (3–5 sekunder)
- Upprepa 10–15 gånger, 2–3 set, dagligen
2. Styrketräning av grepp
- Krama en mjuk boll (t.ex. stressboll) och håll i 5–10 sekunder
- Slappna av och upprepa 10 gånger
- Ökar gradvis styrkan i de muskler som stabiliserar underarmen
3. Excentrisk pronation/supination
- Håll en hammare eller hantel med viktfördelning åt ena sidan
- Rotera långsamt från handflata nedåt till handflata uppåt
- Håll armbågen stilla och fokusera på kontrollerad rörelse
- 10–15 repetitioner, 2–3 set
4. Tvära friktioner över senfästet (självmassage)
- Använd fingrarna och massera senfästet med korta rörelser tvärs över senan
- Utför i 2–3 minuter, dagligen
- Ökar lokal blodcirkulation och påskyndar läkning
5. Stretch av underarmens sträckmuskler
- Sträck armen rakt fram med handflatan nedåt
- Böj handleden så att fingrarna pekar nedåt, hjälp till med andra handen
- Håll i 20–30 sekunder, upprepa 3 gånger
Viktigt om avlastning och ergonomi
För att övningarna ska ge effekt måste också belastningen i vardagen minska. Tänk på följande:
- Undvik upprepade grepp eller lyft under läkningstiden
- Justera musposition och tangentbordshöjd vid datorarbete
- Använd stödband (epikondylitspänne) vid behov – men inte som långvarig lösning
Behandlingar vid långvarig tennisarmbåge
De flesta blir bra av övningar, men vid mer långdragna fall kan behandlingar som dessa hjälpa:
- Stötvågsbehandling (ESWT) – stimulerar läkning i senan
- Kortisoninjektion – ger smärtlindring men inte långvarig lösning
- PRP (blodplättrik plasma) – stimulerar vävnadsläkning
- Kirurgi – sällsynt, används bara vid mycket svåra fall
Intressant fakta: Kortisoninjektioner kan ge snabb lindring men är kopplade till högre risk för återfall jämfört med träning.
När ska du söka vård?
- Om smärtan inte förbättras efter 6–8 veckor med övningar och avlastning
- Om du misstänker att det rör sig om falsk tennisarmbåge eller annan diagnos
- Om smärtan påverkar din sömn eller vardagsfunktion