Kroppsideal har alltid funnits, men sättet vi ser på kroppen och träning har förändrats dramatiskt genom historien. I dag påverkar både gamla traditioner och nya digitala trender hur vi uppfattar oss själva och andra. Kvinnor och män möts av olika krav, men upplevelsen av press och jämförelser är ofta lika stark för båda könen.
Kroppsideal i förändring: idealens resa genom tiderna
Det är lätt att tro att ett kroppsideal är ett modernt påfund, men redan i antikens Grekland hyllades symmetriska, vältränade kroppar hos både män och kvinnor. På medeltiden blev fylligare kroppar en symbol för välstånd, medan 1900-talet kantades av snabba skiften: kurvor under femtiotalet, smalhet och långa ben på sextiotalet, en muskeltrend för män på åttiotalet och ett fitnessfokus för kvinnor på nittiotalet.
I dag samsas flera ideal samtidigt. Det är både tillåtet att vara muskulös och stark, smal och nätt, eller kurvig och sportig – men idealen är ofta svåra att uppnå. Resultatet är att många känner sig otillräckliga, oavsett kön.
Vad är kroppsidealet i Sverige idag?
Det manliga idealet har länge handlat om att vara muskulös, bredaxlad och ha låg fettprocent. Magrutor, stora armar och synliga muskler är vanliga mål. För kvinnor har bilden förändrats från extrem smalhet till att inkludera både kurvor och styrka. En smal midja, markerad rumpa och ben är eftertraktade drag.
Men att leva upp till dessa kroppsideal kräver oftast mer än bara vilja. Många känner att de behöver extrema dieter, hård träning eller till och med kosttillskott och preparat. En svensk studie från 2020 visar att ett kroppsideal styr användningen av dopningspreparat, särskilt bland unga män i en fitnessmiljö. För kvinnor har smalhetsideal länge dominerat, men nu växer ett nytt tryck om att vara både ”fit” och kurvig.
Sociala medier – den moderna spegeln
Aldrig tidigare har vi jämfört oss så mycket med andra som nu. På Instagram, TikTok och YouTube möts vi dagligen av träningsbilder, dieter och före- och efterresultat. Studier från Mediemyndigheten visar att unga (10–18 år) som tillbringar mycket tid på sociala medier oftare är missnöjda med sin kropp och löper större risk för ätstörningar.
Effekten förstärks av algoritmer som visar mer av det man redan tittar på. Den ständiga strömmen av bilder leder till att allt fler, både tjejer och killar, känner press att förändra sina kroppar. En svensk rapport visar att över 50 procent av 15-åriga flickor och drygt 40 procent av pojkarna är missnöjda med sitt utseende.
När träning går från glädje till tvång
Träning och hälsa borde vara något positivt, men pressen från kroppsideal gör att många istället fastnar i en ond cirkel. Det kan börja med en oskyldig jämförelse, men sluta i överträning, en strikt diet och låg självkänsla. I Halland har vårdbesöken för ätstörningar hos barn ökat med 150 procent på bara några år.
För idrottare och aktiva är risken extra stor: prestationskrav och jämförelser i träningsmiljöer gör att ätstörningar och kroppsförakt är vanligare bland tävlingsidrottare än hos andra unga. Många söker aldrig hjälp, särskilt killar, vilket gör att problemen kan vara betydligt större än statistiken visar.
Ekonomisk och social press – ett växande problem
Det är inte bara den psykiska hälsan som påverkas. Att jaga ett ouppnåeligt ideal leder till utgifter för gymkort, personlig träning, kosttillskott och träningsprogram. För många unga och vuxna innebär det ekonomiska uppoffringar och stress. Dessutom kan känslan av att inte passa in skapa utanförskap och isolering.
Hur kan vi förändra synen på kroppen?
Det finns flera sätt att vända trenden och skapa en sundare relation till kroppen. Här är några förslag:
- Utbildning i skolan: Idrottslärare och hälsolärare kan ge elever verktyg att ifrågasätta kroppsideal och förstå hur bilder manipuleras online.
- Idrottsföreningar: Kan arbeta för att lyfta prestationer, gemenskap och glädje snarare än utseende.
- Media och influencers: Bör visa mer mångfald, använda märkta bilder och undvika att normalisera extrema ideal.
- Öppna samtal: Om kropp, hälsa och självkänsla – både hemma och i samhället – hjälper unga att förstå att alla kroppar är olika.
- Forskning och stöd: Svenska studier visar att tidig information och stöttning kan förebygga psykisk ohälsa kopplad till ett kroppsideal.
Går vi mot en framtid med sundare ideal?
Kroppsideal handlar i grunden om mer än bara utseende – det rör identitet, självkänsla och känslan av att duga. För både kvinnor och män behöver samhället visa att hälsa och välmående inte är lika med en viss form eller vikt, utan handlar om livskvalitet och att trivas i sin kropp.
Om vi blir bättre på att prata öppet, visa fler exempel och ge unga bättre verktyg för att stå emot trycket, kan framtidens kroppsideal bli mindre destruktivt och mer inkluderande.